Första gången jag stötte på detta ”fenomen” var i boken ”You See bones, I see an army – changing the way we do Church” av Floyd McClung. Sedan har jag läst om det i Neil Coles böcker. Slutligen har jag själv börjat tillämpa det i någon mån. Jag tror inte nödvändigtvis att man måste följa strukturen så strikt om det inte känns bekvämt, men det kan vara bra att ha som en grund. Sen får det nog växa fram. Vad det handlar om är i varje fall att två eller tre personer bestämmer sig för att träffas regelbundet och dela livet tillsammans. Jag tror att detta är jättebra oavsett om man redan är med i en bönegrupp eller annat gemenskapssammanhang. Livsgrupper står inte i motsats till något annat, utan jag tror att det kan få var och en att växa i sin tro och i att dela med sig av den till andra. Bli inte skrämd av formen och alla punkterna nedan. Det visar på en möjlig form för en livsgrupp, men låt du det växa till något som känns naturligt för dig/er.
Det var nämligen aldrig tänkt att personligt lärjungaskap skulle vara något extra tillägg för en troende, utan istället en normal del av den troendes liv. Om vi ska vara en rörelse av lärjungar där människor kan komma till tro, så är det grundläggande med grupper av två eller tre personer för män och kvinnor. När rörelsen växer, så förmedlas sedan grunden vidare genom dessa små lärjungagrupper. Jag kallar dem för Livsgrupper men du är fri att hitta ett eget och bättre namn om du vill.
Det har sagts att om en grupp kan förmedla sina grundvärderingar från generation till generation så är en rörelse född som inte kan stoppas.
För att möjliggöra överföringen av grundvärderingar och en genuin omsorg för varandra, så föreslår Floyd McClung följande riktlinjer för personligt lärjungaskap:
1. Män och kvinnor möts separat.
2. Man träffas i en till en och en halv timme och inte mer.
3. Träffas varje vecka.
4. Låt inte denna tid upptas med för mycket själavård.
5. Förvänta dig att varje person är omsorgsfull och seriös i sin strävan att växa som person och i ansvarstagande.
6. Sätt tillväxtmål och dela dem med varandra inom följande områden:
a. Bön och att läsa Ordet
b. Dela tron med andra
c. Tillväxt i sin karaktär
d. Personlig helgelse och sexuell renhet
e. Träna andra
f. Leva efter mina grundvärderingar
g. Finansiell hederlighet
7. Dela upp mötena i tre delar:
a. Lyssna in: Ta tid att lyssna och sätta sig in i de andras situation under några minuter.
b. Följ upp: Gå tillbaka till de problem ni bad för varandra när ni sågs senast.
c. Fördjupa er: Be för varandra och för de ni tror ska bli frälsta.
8. Fokusera på de sju Kristi uppmaningarna för dem som är nya i tron:
a. Tro, omvänd dig, och låt döpa dig.
b. Lev heligt: Älska Gud med hela ditt hjärta, din själ, ditt förstånd och din kropp.
c. Be, lovsjung, och läs Guds Ord dagligen.
d. Kom tillsammans: Älska och vägled varandra och dela regelbundet nattvard med varandra.
e. Förlåt dem som syndar mot dig.
f. Ge till andra: Ge av dina pengar, din tid, ditt hjärta och ditt liv.
g. Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar.
Om ni sedan redan är tre som möts och det kommer en fjärde som vill vara med, så delar ni helt enkelt upp er i två Livsgrupper. På så vis kan detta spridas till fler och ändå behålla sin enkelhet.
Pröva detta!
Jag har svårt att tro att du skulle bli besviken.
Jag tror att Gud kan tala till människor i stora möten och att Gud kan förändra människors liv när man är många, men det är nog vanligare att Gud får göra ett djupare verk i oss när vi delar livet med några få, för då når det ofta så mycket djupare i våra liv.
Intressant tanke. Att den viktigaste mötet med trossyskon sker i den verkligt lilla gruppen. Och det stämmer ju faktiskt med det enda sätt som Jesus sa att vi skulle träffas. Är det så att allt annat är efterkonstruktioner? Men ändå så träffades de första kristna i hemmen och bröt brödet tillsammans. Så det måste nog vara på båda sätten. Ja, du Mathias det föds många frågor. Kanske läge för ett samtal över en tekopp. /Paul.
SvaraRaderaJag kan tänka mig att det är klokt att ha ett genomtänkt schema som detta när man träffas, även om jag kan sätta frågetecken inför schemats delar. Det är så lätt att säga att man inte skall följa ett schema slaviskt, vilket jag säger själv, men samtidigt kan man nog vinna en del på det.
SvaraRaderaVet du om det är prövat och fungerar i verkligheten?
Det är bland annat den automatiska uppdelningen kvinnor/män jag tycker är underlig, samt att man skall dela när man är fyra stycken. Könsuppdelningen kan jag förstå om det skall vara så små grupper. Antalet har jag svårt att tro att det kan fungera i en svensk kultur om det handlar om att föra in ickekristna i dessa livsgrupper. Om det handlar om att "organisera" kristna i smågrupper kan jag förstå det, men då behöver man även samlingar där ickekristna kan få växa i sin tro.
Jag uppskattar dina kommentarer.
SvaraRaderaEn sådan här grupp står inte i motsats till att man är del i en större församlingsgemenskap.
Denna modell är något som Floyd McClung talar varmt om och har levt efter i många år. Läs gärna hans bok "You see bones - I seen an army", den är väl värd att läsas.
Sen träffar jag själv regelbundet en vän för att dela livet tillsammans. Där finns inslag av det som är listat ovan, men också andra inslag.
Min egna erfarenhet av detta är enbart positivt! Det har varit enkla men mycket dyrbara stunder! För oss har på senare tid Bibelläsningen stått i fokus på ett speciellt sätt.
Varför det poängteras att män och kvinnor möts för sig är för om det kommer att ingå bekännelse från synd och bön för varandra, så kan det bli lite mer komplicerat om det är mixat.
Att ses två eller tre så här är ett enkelt uttryck för en församling, men jag tror definitivt att man dessutom bör vara del i ett större uttryck för en församling. Om det sen handlar om en husförsamling eller en mer traditionell församling lämnar jag utanför.
Sen tror jag även att en sådan här grupp kan fungera väldigt bra både för den nyfrälste och för den som har vandrat många år i tron.
Jag kommer snart att skriva lite mer om Neil Cole's variant av detta, som jag också tror kan fungera bra i syfte på att Gud ska få förvandla våra liv.