Inledning
Jag har under en längre tid fördjupat mig och låtit mig inspireras av ovanstående frågeställning. Jag insåg nämligen att jag tagit så mycket för givet, att det måste se ut så som det gör i många frikyrkoförsamlingar (jag är själv uppväxt i ett sådant sammanhang). Jag har läst flera böcker och artiklar, och även i Bibeln så klart, om detta och vill här i all enkelhet dela med mig av intryck och reflektioner jag gjort som handlar om detta. Stora delar av det som står nedan är översatt och sammanfattat från flera av de böcker jag läst på senare tid, speciellt av Floyd McClung (You see bones, I see an army - changing the way we do church), men även Neil Cole och Wolfgang Simson mfl. har inspirerat genom sina böcker.
Vad är en församling?
Låt oss börja med att läsa ur Apg 2:42-47. Notera att i vers 41 kan vi läsa att 3000 kom till tro på en enda dag, vilken utmaning!
Floyd McClung målar upp den första församlingen så här: ”Jag såg vad församlingen kunde vara idag. Jag såg för mitt inre en församling som var livfull, växande och orädd. Det var en samling människor med en innerlig kärlek till Jesus, inte en institution som hänger sig åt byggnader och program. Jag såg vänner äta måltid i varandras hem och komma ihåg Herrens död när de firade nattvard tillsammans. Jag såg dem lovsjunga med vilket instrument som helst som de kunde hitta, och frambringa glädjeljud när de prisade Gud för att han sänt sin Messias. För mitt inre såg jag bilder av små grupper av troende som spontant blev fler över Jerusalem. Apostlarna och profeterna lade grunden att bygga vidare på genom att instruera och uppmuntra de troende. Församlingen i Apostlagärningarna fungerade som en livfull gemenskap, inte bara genom ett möte en gång i veckan.
Det var en samling av småförsamlingar, eller mer korrekt, en rörelse av församlingar. De var definitivt inte någon jätteförsamling, sådana som det finns exempel på idag. Det var en dynamisk rörelse av små gemenskaper, som spontant spred sig överallt i staden. De möttes regelbundet i stora möten i Salomons pelarsal i templet. De samlades i varandras hem, trängde ihop sig i vardagsrum, gårdar och verkstäder, varhelst de kunde finna plats att mötas och lovsjunga och be för sina vänner och familjer. De infiltrerade varje del i staden. …”
Vad innebar detta då? Jo, alla var involverade. Hela församlingen var engagerad, inte bara några få. Den enkla formen av att samlas i små grupper innebar ju att alla blev involverade. Deras sätt att leva var attraktivt för dem som de kom i kontakt med. Och det var inte konstigt, för vad människor hade mött i åratal var den opersonliga och betryckande auktoriteten från fariséerna.
Vad är kärnan?
Vad är egentligen en församling?
I Matt 18:20 definierar Jesus det så här: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” Med det ordet som utgångspunkt så handlar Församlingen alltså inte om en byggnad. Jag känner själv att det är så lätt att förknippa församlingen delvis med byggnaden, kyrkan och det är inte konstigt alls, eftersom vi oftast möts i den. Men kanske att vi i och med att vi gör den kopplingen faktiskt riskerar att gå miste om något högst väsentligt. Det handlar ju om gemenskapen och att vi får möta Gud tillsammans. Så låt oss för en stund definiera församlingen, inte som en byggnad eller plats, utan något som är till där två eller fler är församlade i Guds namn.
Församlingen ”hände” för Jesus och de tolv när de formade en gemenskap som lärde, levde och tjänade tillsammans. I Apg 16: 13-15 kan vi läsa att församlingen hände/formades när Paulus på ett kvinnligt bönemöte berättade de goda nyheterna. Det händer idag när en familj återkommande bjuder in några vänner för en måltid. När de äter och bryter bröd så bygger de en andlig gemenskap tillsammans. De är församlingen när de är tillsammans. När de söker och lyder Jesu befallningar tillsammans, så är de en församling med ett tydligt syfte. När du har flera likasinnade gemenskaper sammanlänkade så har du en sammanslutning av små gemenskaper/grupper.
Den nytestamentliga församlingen, den församling vi möter i apostlagärningarna, var alltså definierad som människor. Troende gick inte till församlingen eller kom med i församlingen – de var församlingen. Olikt det gamla testamentets system som innebar ett fåtal präster, så fungerade alla medlemmar i den nytestamentliga församlingen som präster, eftersom alla tjänade med de förmågor och gåvor som Gud gav dem. Dessa Kristi efterföljare praktiserade sin tro i andliga familjer, möttes i hem och förändrade världen på ett radikalt sätt. I detta sammanhang lärde sig varje person hur de skulle vägleda andra. De troende ökade i antal när de lydde Guds ord och delade resurser och andliga välsignelser.
”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”
”Två eller tre”
Det behövs alltså inte en folkmassa, utan endast några få personer, för att vara en församling och uppfylla funktionerna av en församling. Jesus var tydlig med att han vill att var och en av oss är sammanbundna med några andra i en medveten gemenskap. Den lilla storleken håller det på en enkel nivå, är baserad på relationer, möjlig att utöka genom delning, lätt att gömma om det skulle bli förföljelse, och inte så svårt att organisera. ”Två eller tre” innebär underförstått att Jesus hade en tydlig idé i sinnet av att församlingen skulle eller kunde vara liten och organisk.
Om vi måste reducera det till det som verkligen är nödvändigt, så har en liten församling en förmåga att fortsätta när allt annat misslyckas. Dessutom är det så att små grupper av troende lätt kan bli fler grupper. Människor kan inte gömma sig eller gå förlorade på samma sätt i en liten grupp som i en stor. Omsorg om varandra är lättare eftersom var och en känner den andre. Och slutligen, så kan det enkla uttrycket av församlingen, såsom en husförsamling, fungera närmare dem som inte känner Jesus genom att man möts i hemmen, på företag, i skolor osv.
”Komma tillsammans”
Att samlas är att bygga gemenskap. Att samlas är att investera i varandras liv genom personligt ansvarstagande för varandra och genom lärjungaskap. Att samlas är mer än ett slumpmässigt möte med andra troende. Det är mer än att man råkar ses på något kafé eller på gatan eller så. Att samlas förutsätter engagemang, att man vill dela något; det talar om att bygga en andlig familj. Detta att samlas inkluderar lovprisande, när människor kommer tillsammans för att lovsjunga, studera Guds Ord, nå ut, och för bön och att dela livet tillsammans. Apg 2:42-47 illustrerar hur efterföljare till Jesus samlades i hus efter hus som små, överlåtna gemenskaper som älskade och lydde Jesus tillsammans.
”I hans namn”
Församlingen är uppbyggd av dem som söker efter att känna, älska och lyda Jesus. Genom att samlas i Hans namn, så överlåter vi oss till mer än att gå till ett möte i veckan. Vi söker att vara lojala mot Honom. Att samlas i Jesu namn innebär att han är först, han är orsaken till att vi samlas. Han är i centrum, vårt fokus. Allt som allt gav Jesus mer än trettio befallningar i de fyra evangelierna. De som samlas i Hans namn söker studera och lyda dessa befallningar. I linje med denna sanning så står det i Apg 5:32 att den Helige Ande ges åt ”dem som lyder honom”. Vilka är då dessa befallningar från Jesus som vi bör lyda? Jesu befallningar kan summeras i sju huvudpunkter:
1. Tro, omvänd dig, och låt döpa dig.
2. Lev heligt: Älska Gud med hela ditt hjärta, din själ, ditt förstånd och din kropp.
3. Be, lovsjung, och läs Guds Ord dagligen.
4. Kom tillsammans: Älska och vägled varandra och dela regelbundet nattvard med varandra.
5. Förlåt dem som syndar mot dig.
6. Ge till andra: Ge av dina pengar, din tid, ditt hjärta och ditt liv.
7. Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar.
Inte så komplicerat. Församlingen är de som avgjort sig till lydnad. Lydnad till Jesu befallningar avskiljer oss. Efterföljare till Jesus blir hängivna lärjungar när de menar allvar med att lyda Jesu befallningar. Målet för församlingen är att hjälpa efterföljare till Jesus att bli hängivna lärjungar till Jesus.
”där är Jag mitt ibland dem”
Jesus lovar vara med dem som lyder honom. När han gav de första lärjungarna uppmaningen att gå ut, undervisa, döpa och göra folk till lärjungar överallt, så uppmanade han dem att undervisa andra vad han hade delat med dem. Han ville att de skulle ge vidare den uppmaning han precis hade gett dem. Jesus sade inte att vi måste samlas en speciell dag, eller i stora samlingar, eller att en utpekad pastor/ledare måste leda oss, eller att vi måste vara ”under överinseende” av en erkänd ledares andliga auktoritet, även om det ibland kan underlätta om det sker i rätt anda. Jesus definierade församlingen i sitt enklaste uttryck. Han gjorde församlingen tillgänglig för alla. Det finns plats för stora församlingar och erkända ledare, men församlingen som sådan är inte byggd på ett erkännande eller godkännande av någon människa eller beroende av någon mänsklig institution. Den levande Gudens församling är hans idé. Vi är samlade tillsammans genom Gud själv.
Vad är syftet med församlingen?
Syftet med församlingen är att förhärliga Gud genom att älska Jesus, älska dem som älskar Jesus, och älska dem som inte känner Jesus. Församlingen finns för Gud och för hans syften på jorden. Vi finns inte för oss själva.
Hur skulle en enkel församling kunna vara i praktiken?
Församlingen är något så enkelt som att samlas kring en måltid, i glädje, och ha gemenskap med varandra. Det bör innebära att man regelbundet bryter bröd och minns Herrens död, gärna runt måltiden och till stunder av gemenskap, sång och bön, att lägga händerna på de med behov och att dela med varandra och ge till gemenskapen i det att den når ut till andra. Det kan vara så enkelt som att fråga Gud: ”Hur kan vi nå ut till våra grannar tillsammans?” och sedan lyda vad han säger till oss att göra. Detta är inte bara fina ord. Jag tror verkligen att vi borde be och lyssna ofta till vad Gud vill att vi ska göra, och sedan stå upp och göra det.
Enkla församlingar inkluderar lovprisande i stora samlingar när det är möjligt, men inte som ett fokus på hur vi har församlingsliv. En enkel församling innebär inte alltid en liten församling. Det finns ett utrymme för stora möten. De inspirerar människor till att komma ihåg att de är del i något större än dem själva. Det vore nog idealiskt om man kunde mötas i större möten som en ”församling av församlingar” någon gång i månaden, men inte oftare för annars riskerar fokus att flyttas från det enkla församlingslivet till det stora sammanhanget.
En vision för församlingen
Visionen från Gud för församlingen i dess enklaste form är något mäktigt. Församlingen är människor, vanliga människor, som lever sina liv för Jesus. Inget trendigt, inte i ilska mot någon, ingen speciell uppenbarelse eller ny lärosats, bara vänner som lyder Jesus tillsammans. Vill du vara del i en församlingsgemenskap som bygger på relationer och som vill nå ut till andra människor? Det är en enkel församling.
Gud kommer att ge dig en frisk vision för enkelheten i församlingen om du frågar honom. Men var försiktig. Om du frågar om det så kommer Gud att ge det till dig och det kommer att bli som en brinnande eld inom dig som tar över ditt liv!
Vision kommer före verklighet. Om du vill ha en vision för hur Gud ser församlingen, be Gud om att låta dig se vad han ser och känna vad han känner. Det var det som hände för profeten Hesekiel; Gud visade honom en dal med torra ben. Men Gud såg en armé. Gud öppnade Hesekiels ögon och han såg dalen med de torra benen från Guds perspektiv. Att själv se Hesekiels gamla vision innebär att du börjar drömma om hur en församling kan bli. Det kommer att ge dig någon kraftfullt att hålla fast vid när du stöter på politiken i den institutionella församlingen. En vision från Gud är helt enkelt ett gudagivet sätt att se saker som han ser dem. Det är en bild av vad han vill med ditt liv, och ingen annan kan ta det ifrån dig. En person med en vision är inte en fånge till den som inte har någon vision.
En vision från Gud som brinner i ditt hjärta kommer att utmana jämvikten i ditt liv. Det gör det möjligt för dig att bryta dig loss från ditt beroende av verksamhet och byggnader som talar mot dig eller får dig att tycka att allt är bra med dig. Det kommer att utmana tidigare sätt att göra saker så att du kan drömma nya drömmar. Varje person som har en hunger efter att växa i Gud behöver en vision för hans eller hennes del i församlingen. En frisk vision om församlingen i sin enkelhet kommer att skapa mod i ditt hjärta att bryta med det gamla och pröva det nya. Det kommer att inspirera dig och dina vänner till att stå emot frestelser om synism och ge er mod att agera utifrån vad ni tror. Visionen från Gud för hans församling kommer att ge dig tro för den församling du är en del av. Du kommer att se hur mycket Gud älskar församlingen. Du kommer att be för den och gråta över den och, om det är nödvändigt, lämna den. Du kommer att vara fri att älska, förlåta och ge dig till den och dess ledare – om det är vad Gud säger åt dig att göra.
Avslutning
Läs gärna denna (långa) artikel igen och sök sedan Gud för din situation. Jag är övertygad om att Han vill ge dig något i detta! För mig har det bl.a. inneburit att jag inte bara "flyter med" i församlingslivet, utan att jag nu har ett tydligare mål och syfte när jag delar gemenskapen med andra. Att fira gudstjänst med många kan vara gott, men att dela livet med ett mindre antal trossyskon uppskattar jag idag ännu mer.
